Några litterära småsaker

Några litterära småsaker från min textsamling Avsiktliga fragment:

169

 ”Hur går det med författarskapet?”

 ”Jovars, mitt språkbruk fortsätter att utvecklas kvalitativt och min produktivitet håller sig på en bra nivå kvantitativt, men som vanligt missar jag alla trender. Och nuförtiden ska man inte syssla med litteratur för att nå ut till den breda publiken.”

 ”Jaså? Vad ska man göra då?”

 ”Tillverka spel och reklam för mobiltelefoner.” 

170

Inför badrumsspegeln på morgonen:

 ”Herregud…Mina ögonbryn ser ut som spretig taggtråd…Vart tog min ungdom vägen? Den rann bort i avloppet, precis som min karriär och mitt äktenskap, som mitt liv i allmänhet. Men jag är tacksam för en sak…Att jag inte blev förälder, så att jag slapp avkomma som skulle skämmas för mig…Orkar jag duscha? Nej…Orkar jag raka mig? Nej…Orkar jag tvätta mig? Stänka lite vatten på ansiktet…Det får räcka…Och ett drag med kammen genom det tunna håret…Sådär…Redo för ytterligare en dag av skoj och misslyckande.”  

171

 ”Vad tycker du, ska man hålla sig till dieter eller njuta så mycket som möjligt?”

 ”Tja, man lever bara en gång och jag har svårt att tro att livets syfte är att efterlämna ett hälsosamt lik.”

Idag…

  Denna dag har jag i svaghet gett efter för grupptryck och i grymhet utövat grupptryck, jag har offrat min bekvämlighet på privategendomens altare, jag har lidit för att bibehålla min status som respektabel småborgare, jag har gjort avkall på lättjans principer för att slippa anklagande och indignerade ögonkast från grannarna.

I korthet, jag har klippt gräset.      

Apropå Jim Reeves

Några versrader, ihopklottrade efter att ha lyssnat på Jim Reeves:

This is just another love song

filled with schmaltzy platitudes,

drivel about desire and how I long

and dreary lyrics and teary tunes.

This is crap, there is no doubt,

intended to make lover of a lout.

You must cry clichés with a lot of clout

or you will turn the concert into a rout.

I sing of maudlin love and maudlin pain.

That the poet had no ideas, that is plain.

Oh, song of horror without a name!

I must quit or it will drive me insane.

Antiromantic

Detta lilla verk beskrev en författarbekant som ”Antiromantic…en ny genre i feel bad”, vilket jag uppfattar som smickrande:

”Ska ni skiljas? Men ni har verkat harmoniska de senaste veckorna.” 

 ”Just det. Jag hade tröttnat på grälen, de förbrukade så mycket energi. Jag beslöt mig för att lägga band på min ilska, min stingslighet, mitt självhävdelsebegär. Jag stödde hennes förslag och uppfyllde hennes önskningar. Jag höll tillbaka mina åsikter och instämde i hennes utvärderingar. Det var inte lätt, men jag bet i tungan och tvingade fram ett leende. Och så en kväll, när vi satt tillsammans i soffan, lutade hon sig mot mig och sade, med en salig suck, att hon aldrig varit lika lycklig. Då stod jag inte ut längre.”   

Mycket att tänka på – en satir

”God morgon, miss Allenson.”

 ”God morgon, mister Gravely.”

 ”Har vi hört något från Weizer?

 ”Han kommer närvara vid överläggningen i eftermiddag.”

 ”Informationen om Rilker-projektet?”

 ”Ligger utskriven på skrivbordet.”

 ”Några nya meddelanden?”

 ”Den vanliga högen av reklam. Jag har redan slängt den.”

 ”Utmärkt…Och…Några personliga samtal?”

 ”Jag har bekräftat lunchdejten med Kelly.”

 ”Och hon vet inget om att jag ska träffa Rhonda ikväll?”

 ”Och Rhonda vet inget om att du ska möta Jennifer imorgon.”

 ”Och varken Kelly, Rhonda eller Jennifer vet…”

 ”…något om festen på lördag med Gwen.”

 ”Utmärkt! Är det något jag glömt?”

 ”Ja, men jag har inte glömt att skicka praliner och blommor till din fru som gåvor på bröllopsdagen. I ditt namn, förstås.”

 ”Du är en pärla, miss Allenson. Du förtjänar mer betalt.”

 ”Här är bekräftelsen på min löneförhöjning, mister Gravely. Färdig att signeras.”

Himmelsk redovisning – en satir

 ”Välkomna, allihopa. Detta blir veckans sammanfattande möte. Må den helige anden upplysa vårt rådslag och så vidare. Mikael, du kan visa översikten.”

 ”Tack, Per. Vänd er uppmärksamhet mot projektionen. Som vanligt är förtappelsens områden markerade med blått och förtröstans områden markerade med gult på kartan.”

 ”Storstadsregionerna är nästan svartblå, precis som tidigare. Och de gula fläckarna är som små öar i ett hav av syndfullhet…Nåja, så har det alltid varit. Vad utgör de gråtonade områdena?”     

 ”Religiöst indifferent landsbygd.”

 ”Jaså? Jag trodde att bondvischan var de gamla trosföreställningarnas starkaste fäste.”

 ”Förvisso, men efter modifieringen av urvalsparametrarna som gjordes 1820 räknas inte längre stockkonservativt fasthållande vid traditioner som ett tecken på fromhet.”

 ”Det hade jag glömt bort. Jag saknar den erforderliga flexibiliteten för det här jobbet. Hursomhelst, vi går vidare till den kulturpsykologiska analysen. Uriel?”

 ”Det finns hoppfulla indikationer på att dygd har både ökande börsvärde och social betydelse. Dock måste det understrykas att dygd tolkas i snävare betydelse som vegetarism, fysisk motion, miljömedvetenhet, jämlikhet mellan könen och vänlighet gentemot djur.” 

 ”Man får glädja sig åt det lilla, antar jag. Något annat av intresse?”

 ”En ny sekt har uppstått. Den sedvanliga retoriken om ’behovet av andlighet i detta själlöst materialistiska tidevarv’. Tack vare digitaliserad propaganda och rekrytering har de vunnit ganska många anhängare.”

 ”Hmm….Rör det sig om äkta religiositet eller rent bondfångeri? Eller både och?”

 ”Det är för tidigt att göra ett definitivt uttalande i frågan. Jag föreslår att vi avvaktar att visa himmelsk gunst innan de fått visa mänsklig visdom.”  

 ”Några invändningar mot förslaget? Nåväl, förslaget accepteras med full majoritet. Och så kommer vi till Gabriel. Vad är framtidsprognosen?”

 ”Vi kan förutse en jämn tillströmning av själar. Det är flera äldre generationer som ligger på det yttersta och förvånansvärt många har kvar sin ursprungliga barnatro. Givetvis måste de ändå genomgå de korrekta procedurerna innan de kan inträda i den eviga saligheten.”  

 ”Och det avslutar mötet. Jag har tillräckligt med information för kvartalsrapporten till den allre högste. Eftersom han är allvetande kommer innehållet inte bli någon överraskning för honom, men han tycker det är bra att vi har något att pyssla med. Gå i frid och putsa gloriorna ordentligt.” 

Själens pris – en satir

”Jag åkallar dig, mörkrets furste, med dina många namn, såsom Satan, Iblis, Lucifer, Belzebub, Mefist…”

 ”God kväll. Vad önskas?”

 ”Ah! Skräms inte! Jag förväntade mig blixtar och svavelosande ångor, inte att du skulle smyga dig på mig sådär.”

 ”Jag ber om ursäkt, men enligt den allmänna meningen är de omnämnda teatereffekterna hopplöst otidsenliga.”

 ”Så du ser ut! Var är hornen, svansen, getklövarna och fladdermusvingarna?”

 ”Sådana pittoreska attiraljer ansågs nödvändiga fordom, när det gällde att imponera på vidskepliga bybor. Nuförtiden anses en mer affärsmässig attityd vara lämplig.”

 ”Du ser ut som en helt vanlig människa med de där glasögonen och den grå kostymen. Är du verkligen Djävulen?”

 ”Nej. Hans helvetiska majestät är en mycket upptagen statschef. Fullt förståeligt med tanke på att hans domäner rymmer fler människor än den jordiska tillvaron härbärgerar i detta ögonblick.”

 ”Men jag åkallade…”

 ”Du ringde till chefen och chefen delegerade ärendet, så enkelt är det. Var inte orolig. Jag är befullmäktigad att omhänderta dina önskemål.”

 ”Mina önskemål, just det. Jag har bett Gud om hjälp i åratal och jag har inte ens fått en mottagelsebekräftelse från Sankte Per. Så jag tänkte att det var dags att försöka med den konkurrerande firman.”

 ”En återkommande erfarenhet hos dem som söker vår assistans. Jag antar att du är någorlunda bekant med villkoren som brukar ställas i våra kontrakt?”   

 ”Ja, jag ska sälja min själ. Det vet jag.”

 ”Utmärkt. Här har vi kontraktet…”

 ”Vänta lite! Först ska jag framföra mina önskemål. Jag vill bli världens rikaste man, jag vill ha de tio vackraste kvinnorna som älskarinnor, jag vill…”

 ”Det låter sig inte göras.”

 ”Varför?”

 ”Numera sluter vi inga individuellt utformade avtal av den typen. Det ledde till tröttsamma komplikationer när vi gjorde det, som berättas i folksagorna. Kontrakten är strikt standardiserade, baserade på två faktorer – åldersgrupp och moralisk kvalité.”

 ”Hur fungerar det?”

 ”Desto äldre personer är, desto mer antas de hunnit synda, desto säkrare förutses de tillfalla helvetet utan att något kontrakt behövs. Detta kompletteras av den moraliska kvalité som personen uppvisat, vilket höjer eller sänker priset.”

 ”Hur ska mitt pris bestämmas?”

 ”Tja, du är trettioåtta år gammal, förvisso inte i nyskick och ändå långtifrån utgången. Ett bra pris på medelnivå, skulle jag säga. Du kan studera saken närmare på den här tariffen. Ta tid på dig, men inte alltför lång tid. Jag har evigheten, du har skiftande marknadsvärde.”    

Mordiska väsen, en antologi

Jag avskyr att göra reklam för mig själv, fast det blir lite lättare när jag deltar i en antologi eftersom jag kan säga att jag gör mina författarkollegor en tjänst. Boken ifråga, en inbunden volym på sisådär femhundra sidor, heter Mordiska väsen och dess sammanhållande tema är varelser ur folktro. Under detta paraply har stor spännvidd fått råda, från socialrealism med troll till prosapoesi med näcken, allting med försök att ge en fräsch vinkling åt gamla klichéer. Jag ska inte dröja vid mitt minimala bidrag med dess marginella kvaliteter som inleder samlingen, utan istället skriva något om samlingens avslutande bidrag och dess påtagliga kvaliteter. Kenny Lidbergs ”Ättestupans avgrund” är en frän och munvig satir, utdelande sparkar åt modern underhållningskultur med uppiffad fornnordisk terminologi. Däri har frasen ”frejsdagsmyset” en synnerligen sinister innebörd. För den intresserade bifogar jag denna länk:

Bok Mordiska väsen